Funderar du på hur du ska värma upp ditt hus när det är kallt ute? Det har blivit allt mer populärt med eldstäder, och det går att hitta en lösning för nästan alla behov.
Efterfrågan är stor på olika typer av eldstäder i Sverige. Det har blivit populärt att inreda med eldstäder, och det finns varianter som passar i nästan alla typer av hus. Allra populärast just nu är braskaminer, som kan utformas nästan hur som helst. Som kund kan man också välja att utforma braskaminen efter eget tycke, med härdat glas, rostfritt stål, tonade spegelglas på luckorna eller något annat. Det blir dock ganska dyrt att designa kaminen själv, varför de flesta väljer att inte göra det.
Tänk på det här
- Eftersom värme stiger uppåt bör en kamin alltid placeras på bottenvåningen i ett hus. Det finns också några andra saker man bör tänka på när det gäller kaminens placering.
- Placera kaminen där den kan göra mest nytta om strömmen skulle försvinna.
- Om kaminen har en inbyggd fläkt kan den öka värmespridningen, men för en bra värmespridning krävs en öppen planlösning. Har man inte det kan det vara bortkastat att betala de extra pengar som en fläkt kostar.
- Om yttertaket är brant bör man placera kaminen så nära taknocken som möjligt. Skorstenen måste nå upp lika högt som nocken, det är minimum enligt reglerna.
En annan faktor att ta hänsyn till är kaminens förmåga att lagra värme. En lätt kamin i plåt värmer upp rummet nästan från den stund som den har tänts, men lagrar nästan ingen värme efter att glöden slocknat. En kamin klädd med täljstensplattor tar längre tid för att värma upp rummet, men plattorna kommer att bevara värmen under en längre tid. Har man en riktigt ”mullig” eldstad, som en kakelugn eller en täljstensugn, räcker det med att elda två gånger per dygn för att hålla värmen även på vintern.
Kakelugn
Svenskar har ett speciellt förhållande till kakelugnar, och det är kanske inte så konstigt. Upphovsmännen till konstruktionen var två svenskar, generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt. De fick i uppdrag att ta fram en ny typ av eldstad som skulle kräva mindre ved, eftersom det var stor brist på ved i landet under 1700-talet. Många träd höggs ned för att användas som bränsle vid framställning av stångjärn, och det fanns mindre ved att tillgå för hushållen.
I en kakelugn leds den varma röken genom kanaler som får värmen att stanna kvar i rummet längre. Det gör att eldstaden värmer under lång tid, men kakelugnen är å andra sidan trög att få igång. Helst ska den hållas varm hela tiden. Nytillverkade kakelugnar har dock en varmluftskassett, som sprider värmen snabbare. De innehåller också värmelagrande massa, som olivinsand. Detta gör att kakelugnen kan ge värme på låg effekt under lång tid – det är ingen risk att ett rum förvandlas till en bastu, vilket inte är ovanligt i rum som värms upp med plåtkamin. Det finns kakelugnar som kan anslutas till ett vattenburet värmesystem. Dessa kallas kakelugnspannor.
Mer om uppvärmning finns att läsa här.